Gratis tips

Hur stressad är du? Testa dig!

Pressreleaser som säljer

Bättre och billigare trycksaker

Fler tips

Länkar: Hitta relaterad info på World Wide Web

phebe@pley.se

Sidan uppdaterad
2016-07-24

Webdesign:
www.eline.se

 

 


Portfolio
Se några av Pleys
tidigare jobb >>

Referenser
Våra kunder har ordet >>

 



Hantverk och gåvor för representation >>

 



Ladda ner kostnadsfri inspirationsbok >>

 

 
  Upplösning för bilder och grafik

All grafik, både på bildskärm och i tryck, är uppbyggd av någon typ av punktmönster. En bilds upplösning beskrivs som antalet sådana "punkter" som ryms inom en bestämd längd, oftast per tum. En tum = 2,54 cm.

Ju högre upplösning en bild har desto fler punkter består den av. Det innebär att bilden blir mer detaljerad och därmed tydligare, men också att den tar större plats i kilobyte eller megabyte räknat.

Bildupplösning kan anges i tre enheter, dpi, ppi eller lpi, vilket kan vara lite förvirrande. Här följer en enkel förklaring.

Dpi
Dpi står för "dots per inch", alltså hur många punkter som ryms inom en kvadrattum. Enheten används för att beskriva upplösningen hos en fotosättare eller skrivare. (Detta är egentligen lite missvisande, eftersom många färgskrivare använder upp till sex bläckpunkter per bildpunkt vid utskrift.)

Ppi
Ppi betyder "pixels per inch". Pixlar är kvadratiska ljuspunkter och begreppet används när man talar om upplösningen på en bildskärm, tv, bildläsare eller scanner. Enheten används även i Photoshop.

Upplösningen på en bildskärm kan vara från 640x480 ppi upp till
1280x1024 ppi. Vi talar om det totala antalet pixlar i skärmens bredd- och höjdledd, men vi talar inte om hur tätt punkterna ligger. Det kommer an på hur stor bildskärmen är.

Det finns ytterligare ett sätt att beskriva upplösningen på en skärmbild. Till exempel 72 dpi eller 96 dpi (se förra stycket). På det viset beskriver vi hur tätt punkterna sitter, men vi vet inte hur många punkter det är sammanlagt. Det beror på skärmens storlek.

Lpi
Lpi står för "lines per inch". Enheten beskriver linjetätheten på en dia- eller påsiktsbild samt rastertäheten i tryckprocessen. Den talar också om hur många punktlinjer som ryms inom varje linjär tum.

Möjliga värden bestäms av vilken tryckpress och vilket papper som används.
Dagstidningar trycks till exempel med en rastertäthet på 85-100 lpi.
Broschyrer och reklamblad 133-150 lpi på obestruket papper.
Magasin och tidskrifter, som trycks på ett bestruket matt papper, har ofta en rastertäthet på 150-175 lpi.
Produkter av högre kvalitet, till exempel konsttryck, trycks med 175-250 lpi:s raster. Till dessa används ofta ett bestruket glättat papper.

Bilder i tryck
När en bild ska tryckas behöver vi veta två saker: Hur stor bilden ska vara i trycket och hur tätt bildpunkterna ska ligga, det vill säga rastertätheten. Observera att bilden som ska tryckas måste ha en upplösning som är dubbelt så stor som rastertätheten den ska tryckas med.
Ska en bild förstoras bör upplösningsgraden dessutom multipliceras med procenttalet för förstoringen. Det lät krångligt, men vi förklarar det med ett exempel:

Du har ett foto som ska tryckas 25% större än originalbilden. Den ska tryckas i en broschyr med 150 punkters raster.
Du räknar: Förstoringsgrad x rastertäthet x 2, alltså…
1,25 x 150 x 2 = 375
Som du ser bör bilden scannas i 375 lpi.

OBS! Ta alltid kontakt med det tryckeri Du tänker anlita innan Du fattar beslut om Din produktion.